Alla gör vi fel ibland, så är det ju. En del, om vi kallar det för misstag, är bara att glömma och gå vidare för vi vet ändå att det där var ju inte så bra eller smart gjort. Förhoppningsvis tänker vi på detta och gör på ett annat sätt nästa gång.
Det man inte ska göra är att låta sig tryckas ner av det som blev fel. Jag är en person som gärna ger andra mer än en chans och ibland väldigt många.
Gud har gett mig fler chanser än jag kan räkna så jag försöker att vara lite generös jag också.
Sen är det ju det att det är bra om man lär sig av sina misstag så man inte gör om dem. Är det något som är meningen att vi ska lära oss men inte gör det så kommer problemet, situationen att komma tillbaka i ens liv, på ett eller annat sätt.
Bäst är att be Herren om vishet som Han gärna ger till den som ber om det.
Ja, detta var lite tankar på bussen. Ha det gott och Gud välsigne dig!
I morgon är det midsommar. Vi får hoppas på lite sol eller åtminstone uppehåll. Här har det regnat i flera timmar nu. Det blir potatis, sill och gräddfil. Midsommarstång med musik och dans. Själv är jag inte mycket för det där dansandet men barnen har tyckt att det varit kul. Nu är dottern vuxen och sonen fyller 13 i september, får väl se om han vill dansa runt sången i morgon. Lekar blir det också. Förra året vann sonen säckhoppningen och fick en godispåse. Efter en liten stund blev en flicka ledsen och han gick till henne och gav henne den oöppnade godispåsen. Jag visste inte om det förrän en vän sa det lite senare. Mamma blev stolt över sin son. 🙂
Det är så lätt att falla in i att göra och tänka som alla andra eller i grupptänk. Jag var med i en grupp några gånger där gruppen delades i 2 läger. Den som var ledare fick en del med sig och de hördes mest men de hade fel.
De är inte alltid de som hörs mest och högst som har rätt, snarare är det väl så att de som är trygga med det de tror inte behöver ropa så högt för de vet ändå att de har rätt och bryr sig inte om att disputera.
Själv så ogillar jag höga diskussioner där man måste ‘’armbåga’’ sig fram och överrösta alla andra för att höras. Även där man snabbt måste svara utan att hinna tänka. Jag vill hellre sitta och prata i lugn och ro och ha tid att få tänka på svaren några sekunder i alla fall innan jag säger något. jag brukar dra mig undan högljudda diskussioner för jag gillar dem bara inte.
Att kommunicera med en eller två personer är däremot en annan sak. Det kan vara väldigt intressant när man väl lämnat det första ytliga stadiet. Ytlighet är inget jag står ut med mer än ett par minuter eller så. Ska man vara riktiga vänner är ju kommunikationen en nödvändighet. Utan kommunikation dör vänskapen.
Varför har Gud skapat oss med 2 öron och 1 mun?
För att vi ska lyssna mer än vi pratar.
En del behöver lära sig lyssna bättre medan andra behöver lära sig använda munnen för att våga sätta ord på saker och ting. Varken för mycket av ogenomtänkt pratande eller för mycket av inbunden tystnad är bra om man vill att kommunikationen ska fungera bra. Det skönaste är förstås att vara med sådana man kan vara helt sig själv med.
Egentligen hade jag tänkt skriva något helt annat men det får bli nästa gång.Nedan en sång av min vän, Rebecca Bu . BeccaMusic . Bara att njuta. Ha en trevlig helg!
För en del år sedan skulle jag skjutsa ett par vänner och påkörd bakifrån. Min bil blev så sned så den fick skrotas. Jag fick en whiplash-skada, de andra blev inte skadade förutom att den som satt bak fick ett tryck mot benen men det gick över snabbt. Min skada gick över också.
Den ene vännen som var med sa till mig att :”Ibland måste man förlora något för att få något bättre”. Jag hade fått den där bilen och bara kört den kanske ett par månader. Jag var inte glad precis. Jag stod still vid ett övergångsställe när jag blev påkörd. Ett par månader efter fick jag en nyare och mycket bättre bil. Bilen kostade några tusen mer än vad jag fick från försäkringen för den kraschade. Jag behövde inte betala de tusenlapparna så jag fick en bättre bil utan att behöva betala något.
Min första bil jag ägde betalade jag. Det var en Audi 100. Störtskön men dyr att reparera. I den blev jag också påkörd bakifrån men det var en stabil bil så det enda som hände var att jag fick lite ont i nacken och fick ta bort dragkroken. Min andra bil betalade jag också. Det var en Nissan Micra. Jag älskade den lilla bilen. Den hade allt jag ville ha. Körde den till den blev för gammal. Efter det hade jag inte råd att köpa någon mer bil. Då fick jag en bil bara jag betalade ung. 2000 för reparationer den behövde. Tog emot den bilen. Den var gammal och egentligen skrotfärdig. Sålde den för en 1000-lapp 1 år senare. Då fick jag en Volvo . Det var den jag berättade om först.
Efter den fick jag en bättre Volvo. Då hade jag fibromyalgi och eftersom sjukdomen blev värre med tiden kände jag till slut att jag inte skulle ha någon bil. Jag kunde köra till affärscentret men när jag skulle hem var jag egentligen för trött för att köra. Kände att det var farligt eftersom koncentrationen inte var bra. Tänkte att jag skulle sälja den. Nu var det några saker som behövde lagas och reservdelarna skulle gå på runt 5000 kr. Helgen då den skulle repareras kunde det inte ske eftersom reservdelarna inte hade kommit fram. Vi skulle vänta till helgen efter. På fredagen blev bilen stulen. Jag hade tecknat en försäkring något år innan för ung 400 kr (engångssumma) som sa att jag skulle få 5000 om bilen blev stulen.
Försäkringspengarna av den vanliga bilförsäkringen plus denna försäkring gav mig så mycket pengar så jag kunde köpa mig en fin skinnsoffa, fåtölj med pall plus en dator. Min soffa var så nersutten och sliten så det behövdes. Jag var glad. Jag slapp betala reservdelarna, reparationskostnaderna, plus att jag slapp besväret med att söka köpare och jag fick mycket mer pengar än vad bilen var värd. Inte för att jag tycker det är bra att folk stjäl saker men just vid detta tillfället tjänade jag faktiskt på det.
Nu är detta bara saker. Ekonomi kan vara en besvärlig sak när den är dålig men Gud har försett mig och min familj med det vi behövt. Nu har jag ingen bil för jag behöver det inte och det blir för dyrt. Nog för att jag gärna skulle vilja ha en men det blir kanske senare. Åh ja, jag har inte fibromyalgi längre. Jesus helade mig i september 2009. 🙂
Det kan hända mycket i livet. Man kan hålla fast vid saker, sammanhang, personer, attityder och allt möjligt och man ser inte att det vore bättre att släppa taget. Man är rädd för man vet vad man har men inte vad man får. Ibland kan det vara så oerhört svårt att släppa taget så man ser det som en omöjlighet. Till sist blir det istället en omöjlighet att hålla kvar så man får välja att ”gå under” eller släppa taget.
Att hålla kvar blir en plåga som fortsätter men att släppa taget blir en plåga som varar ett tag men sedan går över mer och mer. Det jag vill säga är om det rätta är att släppa taget så är det det bästa valet, hur ont det än gör. Är du troende och du förstår att du borde släppa taget så ska du veta att Gud är trofast och det du får kommer att vara långt mer värt än det du hade. Precis som med bilarna. Jag förlorade en bil men fick en bättre och tjänade på allt i längden.
Att få må bra på insidan är värt mer än att allt ska se bra ut på det ytliga planet. Man kan bli gruvligt missförstådd och lida nöd för andras hårdhet och oförstånd och också ens eget men om man följer det som man förstår är rätt så hamnar man inte fel. Och att känna att man är rätt i livet betyder så mycket oavsett omständigheter. Andra får säga vad de vill, tycka vad de vill men det som styr mig är inte vad människor tycker utan vad Gud tycker. Hans väg för mig är viktigare. Att veta att man gör rätt inför Gud ger en otrolig styrka. Man bara vet. Gud ger kraft, tröst och uppmuntran. Gud sänder hjälp genom andra människor. Det som vissa människor och i en del fall en själv eller omständigheter raserat , bygger Gud upp igen genom sin kraft och kärlek och genom andra människor som han låter korsa där man går fram.
Man får gå igenom saker ibland och mitt i omständigheten kan det vara tufft och eländigt . Man kan tvivla och misströsta och bara se att allt ser så hopplöst ut men Jesus är med också då. Man kommer ut ur tunneln så småningom. Ljuset finns alltid där framme. Man måste framåt. Inte sitta kvar. På tåget som ligger i Guds hand. Lita på Honom. Hans kärlek. Han är Klippan. Han är den starkaste och förmår att hjälpa. Från en ihoptryckt trasig liten hög utan kraft förvandlar Gud en människa till en människa som står upprätt, hel och stark . Stark i Honom.
Gud är trofast! Han håller att lita på!
Detta var långt men tack att du orkade läsa. Gud välsigne dig rikligen!
När vi gör vårt bästa efter den förmåga vi har, det vi förstår och efter den mognad vi har uppnått så är det ju dumt att anklaga sig själv 5 år senare och säga att jag kunde gjort det bättre.
Ja, det är klart, för 5 år senare kan man se utifrån ett annat perspektiv och man har förhoppningsvis växt i kunskap och mognad. Men då, gjorde man det man kunde så det hjälper ingen att man anklagar sig själv för tiden kan vi ändå inte vrida tillbaka. Om man då också tänker likadant om andra så kan ingen anklaga någon annan heller. Rätt skönt att tänka så. Eller vad säger du?
Drömmar kan vara ett hopkok av allt möjligt man sett, upplevt och hört. Oftast inget att fästa sig vid. Någon gång kan man drömma en sanndröm. Ibland kan man drömma specifika drömmar där tex rädslor man haft eller har visar sig och/eller något man upplevt som gett en obehagliga känslor. Oftast med andra personer än de som var inblandade i verkligheten, andra platser och själva skeendet går till på ett annat sätt.
Sådana drömmar är obehagliga och man mår inte så bra när man vaknar. Jag tror inte det är nyttigt att fästa sig vid sådana drömmar men man kan ju , om man vill och inte mår sämre av det, ta sig en liten funderare på drömmen och se om det är något i den som stämmer. Sedan är det nog klokt att lämna det därhän.
Jag hade 2 sådana drömmar , en inatt och en i morse. Jag konstaterade att den ena drömmen handlade om hur jag upplevde att jag blivit illa behandlad och hjälplösheten jag kände då. Det var inte med ”rätt” person eller ”rätt” sätt eller ”rätt” ställe utan det hela handlade om själva handlingen och min känsla av det hela.
Den andra drömmen handlade om delvis rätt personer. Huvudpersonerna var rätt men hur det gick till var fel och hälften hade inte ens hänt. Kontentan var bara att jag hade varit för långsam att handla i en situation, som var en annan, och det är möjligt att det stämmer. Den andra delen handlade bara om rädslan för vad som möjligtvis kunde hänt om jag hade valt en annan väg, men det skulle absolut inte hänt på det sättet i så fall. Summan av detta var bara denna rädsla.
Jag tror att drömmar är ett sätt för hjärnan och ens inre att rensa ut saker. Det som går in måste på något sätt komma ut. Rensas och få blåsas ut. När det är gjort så tror jag det bästa man kan göra är att inte tänka mer på själva drömmen i sig. En del minns ofta vad de drömmer och andra som jag minns sällan det man drömt. Minns man sällan så är det nog mer logiskt att man funderar lite på drömmen. Är den bara ett hopkok av olika saker är det bara att glömma den men talar den om något så kan man fundera lite och är den en sanndröm så visar det sig. Det viktiga är nog att inte haka upp sig på sådana drömmar utan se det mer som något man behövde bli av med.
Är det en ”må-bra-dröm” är det ju en annan sak men det är nog lika viktigt där att ändå inte hänga upp sig vid den för mycket utan se att det just är en dröm och inte verklighet. Olika drömtydningar ger jag inte mycket för och man ska inte låta sig styras av sådant. Varje människa är unik och samma sorts dröm kan ju betyda olika saker för olika människor. Skulle det vara en sanndröm visar det sig med tiden. Skulle det vara en dröm från Gud, ja då tror jag inte att den skulle lämna en ifred utan man skulle ständigt bli påmind. Ja, det var bara lite tankar om detta, finns säkert en massa mer att säga om det och folk som har mycket större erfarenhet och kunskap.
Pyntat färdigt idag, bara julgranen kvar. Den står på balkongen och luftar sig just nu. Står i förrådet hela året så den behöver luftas. Japp, det är en plastgran. Blir så barrigt annars när man har katter som inte kan låta bli och leka med pyntet. Minns första julen , ja andra också, med katterna. Letade efter dem och till sist..där var de..liggandes i granen. Vet inte hur många ggr granen vält genom åren. Längst ner kan man inte hänga några kulor eller annat, alldeles för kul leksaker för katterna.
Gör alltid en plats för Jesusbarnet, Maria och Josef och de andra. Det är ju ändå detta julen handlar om. Tyvärr har jag tappat bort Maria. Ska skaffa en snyggare och lite större version av stallet och det andra nästa år, med en Maria 🙂
Mysigt med lite pynt och alla ljusen men allt det där är ju ändå lite ytligt. Det jag önskar mer än allt fint pynt, god mat och musik med julstämning är ändå den där djupa friden, den där friden som inte något i världen kan ge. Den där friden som bara Jesus kan ge. När man äger den friden kan det vara vilken årstid som helst eller så kan man säga att allt blir så mycket bättre vilken årstid det än är.
Tänk att behöva fly o lämna allt, sätta sig i en sådan liten fullpackad gummibåt. Åka ut på kalla havet. Det blåser och är kallt. Kallt saltvatten skvätter o blöter ner dem, kallt kallt, ingen mat, barnen gråter. De vet inget om hur det blir när det kommer fram, kan inte göra sig förstådda. En del dör på vägen, små barn, gamla och andra vuxna. Hungriga, trötta, förtvivlade. Stackars, stackars människor..det gör ont i själen…inte alla har tur o bli bemötta såhär när de kommer till land….Tänk om det var tvärtom..tänk om det var vi….en dag kanske det blir så…en dag kanske vi måste fly och lämna allt….
Klicka på länken nedan så får du se något fint och något hjärtskärande…..
..att den där dagen då man ska börja eller sluta med något aldrig liksom infinner sig…Det blir aldrig den där perfekta dagen eller ens så man kan säga att det här blir en bra dag att sluta med detta eller att börja med detta…
Nej, det är nog så att man måste bestämma sig för att bestämma sig och sedan besluta sig för att stå fast vid sitt beslut oavsett om dagen är bra för det eller inte. Eller vad säger du?
Ja, det gör vi 🙂 Här i Göteborg pågår Kulturkalaset för fullt och vi kristna är en del av detta och vill visa att vi och Gud älskar Göteborg och allt folk här. Just kommit hem och känner mig väldigt glad och välsignad. Fick förtroendet att vittna utanför Smyrnakyrkan ikväll. 🙂
”Älska Göteborg” är själva temat för dessa dagar och vi är igång tom söndag. På Olof Palmes plats vid Järntorget har vi en buss uppställd från Bussmissionen med världens goaste par som kommer varje år med denna buss. Vi är där ons -lör från 14-16 och bjuder på fika, spelar och sjunger och vittnar. Vi har lite Biblar, böcker mm på olika språk som vi delar ut. Det är gott att möta människor så och sitta ner en stund och prata i lugn och ro.
Efter det är vi utanför Smyrnakyrkan mellan 18-20 och där bjuds det på sång och musik, vittnesbörd och predikan. Stolar och bord uppställda även här och det finns grillat att köpa och även kaféet är öppet. Hoppborg för barnen, ansiktsmålning och popcorn…finns även kepsar med älska Göteborg-loggan och olika t-shirts med olika fina tryck att köpa.
Mellan ung. 22-02 är det som ovan bussen vid Järntorget igen.
På söndag är vi utanför Smyrna från kl 13 och kl 15 är det final i Smyrnakyrkan med gudstjänst och dop.
Tycker detta är en superbra ide’ och så underbart att få samverka med flera som kommer från olika kyrkor. Att vara utanför kyrkan har sina fördelar i det att de som inte brukar komma in i kyrkan kan få möta evangeliet ändå. Tur med vädret har vi också haft. Strålande solsken och inte en droppe regn, än så länge.
Nu ska jag gå och sova så jag blir pigg till imorgon för då kör vi igen 🙂
Himmelsbrud 