Idag finns det ett virrvarr av tyckande i den kristna världen. Det finns s.k ”väktare” som dömer ut praktiskt taget alla predikanter, tidningar och andra som skriver delade meningar om vilken Bibelöversättning som är mest rätt, videor som är vinklade så att man inte ska lyssna på den och den, många människor som har väldigt delade meningar om väldigt mycket i Bibeln.
Har själv läst en del artiklar och tittat på videos och jag känner bara att det blir mer och mer viktigt att ha en personlig relation med Jesus. Att vara i bön och låta mig fyllas av Anden. Försöker att gå till kyrkans bönemöten så ofta jag kan och har med några vänner startat en bönegrupp. Tror det är viktigare nu mer än förr med just bön. Att be med andra tycker jag är en förmån.
Inte alla har så lätt att be högt när andra hör och det kan ju ha olika orsaker. Jag tex har varit väldigt tyst när det gäller den saken. Har haft väldigt svårt för det. I en hemgrupp där man är några stycken i hemmet , tycker jag det är mycket lättare än i kyrkan. Men jag tänker att be högt i kyrkan också är en välsignelse. Inte så att just jag måste höras men på ett bönemöte är det ju meningen att vi ska be högt. Blir ju konstigt om alla vore tysta. Om man är lite frimodig så blir man mer frimodig vid nästa tillfälle.
I vissa sammanhang känner man sig inte fri men i andra friare. Det kan bero på sammanhanget, människorna eller en själv. I den församling jag går till nu känner jag mig fri. Huvudsaken är ju att man ber från hjärtat, inte att bönen ska låta fin eller ha en massa ord som man bara rabblar. Vad gör det om man börjar gråta eller inte har så fina eller märkvärdiga ord? Tror ändå inte att Gud är intresserad av böner som inte kommer från hjärtat.
Sist när vi hade bönemöte i kyrkan så ville jag be för en pojke men jag har svårt för att be för barn, är så känslig. Jag började att be men efter bara några ord så började jag att gråta och fick bara fram något ord här och där mellan tårarna. Men vet du , de andra lät mig känna att det var okej och jag tror att Gud hörde min bön. Ett hjärtats bön hör Gud alltid. Och i Ps 125:5-6 står det :
De som sår med tårar ska skörda med jubel. Gråtande går de och bär sitt utsäde, jublande kommer de och bär sina kärvar.
Tror man kan applicera de verserna på bön också. Om du är mycket blyg för att be högt så kan du ju börja att bara säga tex ”Tack Jesus för att du frälst mig.” Bara man börjar så går det lättare sen. Också den Helige Ande kommer att hjälpa oss med detta. Ibland när jag suttit hemma och börjar att be så kan det vara lite trögt men efter en liten stund så flödar det liksom på så jag undrar vart tiden tog vägen. Har hänt att jag missat en buss eller två för jag glömt av tiden. Det är gott och härligt att be och nödvändigt. Jag tror inte vi kan ha en relation med Jesus om vi inte ber. Vi kan lätt hamna vilse i denna djungel av tyckande och olika läror om allt möjligt om vi inte håller oss nära Jesus.
Får någon av er lida, ska han be. Är någon glad, ska han sjunga lovsång.
Är någon bland er sjuk, ska han kalla på församlingens äldste, och de ska be över honom och smörja honom med olja i Herrens namn.
Trons bön ska bota den sjuke, och Herren ska resa upp honom.
Och har han begått synder, ska han få förlåtelse för dem. Bekänn därför era synder för varandra och be för varandra så att ni blir helade. Den rättfärdiges bön har stor kraft och verkan.
Elia var en människa med samma natur som vi . Han bad en bön att det inte skulle regna, och då regnade det inte över landet under tre år och sex månader. Sedan bad han igen, och då gav himlen regn och jorden bar sin gröda. Jak 5 :13-18
Ha det gott!
Kommentera