När jag var 17 år fick min mamma fick med mig på ett kristet möte där jag fick höra om Jesus och Guds kärlek. När jag efter predikan såg mig omkring såg jag många glada och lyckliga människor. Jag kände inom mig att den glädjen som de hade, den ville jag ha. Jag fick också se en man som satt i en rullstol. De bad till Gud för honom och han reste sig upp och gick omkring. Jag blev överraskad och väldigt förvånad, kan man nog säga.
I slutet på mötet vinkade predikanten åt mig med ett pekfinger, att jag skulle komma fram till honom men då skakade jag bara på huvudet. Inte ville jag det. Men jag kände att någon milt lade handen på min rygg och förde mig något framåt, sedan började jag gå själv. Jag frågade sedan vem det var som lagt handen på mig, men ingen hade sett någon göra det.
När jag stod där framme hos predikanten sa han vänligt att jag skulle säga, förlåt mina synder men jag tänkte : Varför då? Jag förstod inte. Han sa lika vänligt igen: – Säg förlåt mig Jesus. Jag började känna underbar känsla som intog mig, och jag sa förlåt.
Jag föll omkull i slowmotion, kändes det som, och jag upplevde som om jag föll i det mjukaste bomull , eller ännu mjukare, och blev omsluten och uppfylld av en kärlek och ett välbehag som jag inte ens kan beskriva. Min oro var borta och jag fick frid i mitt sinne. Allt var liksom stilla.
När vi åkte hem lutade jag mig tillbaka i bilen och bara njöt av denna frid. Jag sa ingenting. Ville inte prata, bara njuta. Jag förstod inte vad som egentligen hade hänt men det var något underbart, det visste jag.
En sak som hände på kvällen som övertygade mig om att Gud verkligen fanns och att detta som jag upplevt kom från honom var att för första natten på tre år fick jag sova hela natten utan rädsla, utan skräckupplevelser och utan mardrömmar. Jag tyckte det var helt fantastiskt.
Jag hade under tre års tid varje natt haft mardrömmar som utvecklade sig till att jag såg hemska syner och kände väldigt otäcka känslor. Synerna och skräcken kom direkt när jag släckte lampan. Detta gjorde att jag låg stel av rädsla och inte vågade eller kunde röra mig. Några enstaka gånger vågade jag gå upp från sängen. De sista månaderna drack jag sprit varje kväll för att bli lite lugnare och kunna somna men det hjälpte inte mycket. När jag väl somnade var det av utmattning.
Mina högstadiestudier blev mycket lidande, jag orkade inte engarera mig. Jag skolkade mycket och hade nog mer frånvaro än närvaro i skolan. Efter den dagen jag var på mötet har jag inte haft mardrömmar eller syner eller något i den vägen. Några få gånger har jag haft någon orolig dröm men det har väl alla någon gång.
För några år sedan gick jag en kurs och då fick jag tillfälle en dag att berätta om Jesus för hela klassen. Jag berättade också då om dessa mardömmar och syner jag haft och att de försvann den kvällen. Psykologiläraren som vi hade då sa att sådant tar månader eller år att arbeta bort. Hon sa att håren reste sig på hennes armar när jag berättade detta.
För mig tog det en kväll, ett vidrörande av Guds kraft och alla mardrömmar och syner var borta. Även då mitt spritbegär.Jag har aldrig ångrat att jag följde med på mötet den kvällen eller att jag blev frälst. Jag vet att Jesus älskar mig och tar hand om mig. Han är med mig alla dagar intill tidens ände och det är nog för mig.
Jag vet också att Jesus älskar dig och vill ta hand om dig, vem du än är och vad du än har gjort eller inte gjort. Du är unik, en dyrbar skatt som Jesus Kristus, Guds Son, vill ge sin kärlek till. Han räcker ut sin hand till dig.Vill du ta emot den? Ha det så gott och Gud välsigne dig, vem än du är!
[…] fanns. Han drog mig till sig, sköljde över mig med sin kärlek, befriade mig från mardrömmar (läs här) så jag kunde sova igen. Jag slutade tvärt att svära, utan att jag ens behövde tänka på det. […]
GillaGilla